1. Home
  2. /
  3. Blog
  4. /
  5. Okategoriserad
  6. /
  7. KRISHÅLLBARA BYAR I FINLAND...

KRISHÅLLBARA BYAR I FINLAND – MÅLSÄTTNINGAR I RIKSDAGSVALET 2023

av | okt 10, 2022 | AKTION R.F., Okategoriserad

KRISHÅLLBARA BYAR I FINLAND – MÅLSÄTTNINGAR I RIKSDAGSVALET 2023

Inledning

4000 byar och 52 Leader-grupper öser ut idéer! Frivilligt arbete bedrivs i byar och stadsdelar för att utveckla lokalsamhället. Gemenskapsanda, jämlikhet och generationsöverskridande är värderingar som Finland behöver i denna tid. Den finska landsbygden har en förtrollande kraft. Landsbygden lockar folk igen. I byarna kan du hitta Green Care-entreprenörer, ekologiska gårdar, nationalparker, vindkraft, vegetabiliskt protein, dansbanedanser, yogaretreater, ITE-konst, exportindustri, distansarbetare och olika slags finländare.

Landsbygden föder finländarna. Ett decentraliserat och enhetligt samhälle består av trygga hemtrakter. Allt fler drömmer om en bakgård och ett arbetsrum, det vill säga en rymligare vardag nära naturen. Samhället måste undanröja hinder för finländarnas drömmar. Vi vill bygga krishållbara lokala samhällen.

  1. BYBORNA SKA INTE BEHÖVA BETALA FÖR DEN GRÖNA ÖVERGÅNGEN
    Inflationen slår hårt mot finländare som bor och arbetar på landsbygden. Arbetsrese- och skatteavdrag ska riktas regionalt. Inhemsk energi och mat produceras hållbart på landsbygden. En rättvis omställning måste göras på ett socialt hållbart sätt, så att de som arbetar på landsbygden inte ensamma behöver betala för det. Byar som står sig mot förändringar stöder och driver på klimatåtgärder och främjandet av biologisk mångfald. Kolneutrala lokala energilösningar återanvänds, anläggs och testas i lokala samhällen. Kostnaderna för energirenoveringar av byagårdar kompenseras. Användningen av inhemsk biogas och biogasnätverket utökas med nya innovationer. Nätverket av laddningsstationer för gas- och elbilar byggs ut till byarna.
  2. BARN OCH UNGA ÄR LANDSBYGDENS FRAMTID
    Hela byn fostrar. Lokala daghem, familjedagvård och byskolor fungerar som dragningskraft för kommunerna. Landsbygdsbarnens resetider och inlärningsskillnader får inte längre öka jämfört med stadsbarnen. I regeringsprogrammet behövs en överenskommelse om ett tillägg på 10 miljoner euro till landsbygdens närskolor. Det lokala skoltillägget stöder tillgängligheten till utbildning, kommunens ekonomi och nativiteten. Ungdomars välbefinnande och psykiska hälsa stöds genom att införa Navigator-verksamhet till landsbygden. Försöket med den regionala studielånskompensationen kommer att uppmuntra högutbildade ungdomar att flytta till landsbygden och lösa kompetensbristen. Med modern regionalpolitik skapas retentions- och attraktionsfaktorer för att få unga kvinnor att flytta ut på landsbygden. Ett internt finländskt utbytesstudieprogram för ungdomar genomförs, där man kan bege sig från Berghäll till Kuhmo och Norra Karelens skogsklädda höjder kan utbytas mot Österbottens skärgård.
  3. INGEN CENTRALISERING – STARTA NÄRSERVICEPILOTER
    Tillgängligheten till offentliga tjänster får inte försämras på landsbygden. Centraliseringsutvecklingen måste hejdas. De nya välfärdsområdena sköter om hemvården och även likvärdiga social- och hälsovårdstjänster på glesbygdsområden. Det smarta välfärdsområdet investerar i en byaservicebuss. De mobila tjänsterna cirkulerar i byarna och förebyggande social- och hälsovårdstjänster förläggs till byagårdarna. Investeringsstödet för biblioteksbussar blir permanent. Bybutiksstödet fortgår, eftersom det möjliggör multiservicepunkter på landsbygden och stöder landsbygdens försörjningstrygghet. Nätverket med paketautomater utvidgas på landsbygds- och skärgårdsområden.
  4. TRYGGHETSKÄNSLAN FINNS PÅ LANDET
    I tider av nöd måste hjälpen komma snabbt och responsen måste vara rimlig för alla i Finland. Livskraftiga byar för med sig bosättning till hela Finland, och byaverksamheten upprätthåller sin del av säkerheten i landet. Styrkan i frivilligarbetet för med sig en fortsatt kontinuitet för säkerhetsverksamheten på landsbygden. Beredskap, försörjningstrygghet och krishållbarhet befrämjas i byar och stadsdelar. Byaverksamheten eliminerar ensamheten och förhindrar marginalisering. Bya- och stadsdelsaktörer utbildas för exceptionella förhållanden. Myndigheterna betraktar byar och lokala samhällen som centrala säkerhetspartners i den övergripande säkerheten.
  5. SMIDIG TRAFIK OCH FUNGERANDE NÄTFÖRBINDELSER I HELA LANDET
    Statens kollektivtrafikresurser måste också riktas till Finlands landsbygd. Staten bör stöda pilotprojekt för landsbygdstrafik, vilka ger stöd till försök med lånebilar och samåkning. I ett fungerande vägnät behöver menföre åtgärdas och med statens finansiering av väghållningen minskar reparationsskulden för landsbygdens vägnät. Lätta trafikleder byggs längs byns vägar för att befrämja cykelturism och -säkerhet. Byggandet av optisk fiber och ökningen av användaranslutningar måste offentligt främjas i områden där det inte byggs enligt marknadsvillkor.
  6. MULTILOKALT HEMLAND – LYCKAN ÄR ATT BO PÅ LANDET
    Grannarna är bekanta på landsbygden och det är en glädje att vara en del av gemenskapen. Finland blir alltmer multilokalt och en arbetsbaserad invandring och flyttning inom landet uppmuntras. Säsongsarbetare integreras genom byaverksamhet. Hinder för multilokalisering avlägsnas genom lagstiftning och beskattning. Både staten och företagen ökar den platsoberoende rekryteringen. Distansarbete och en platsoberoende vardag ger frihet, välbefinnande och flexibilitet. Låt oss uppmuntra kommuner att göra det enklare att göra om fritidsstugor till bostäder och skriva en utredning om det. Låt oss stöda en experimentell lag som liknar Japans lokala donationsmodell eller ett bredare pilotprojekt för skatteavdrag i Finland. Fastighetshandeln på landsbygden påskyndas genom att reformera ärvdabalk lagstiftningen och införa tidsfrister för avveckling av dödsbon.
  7. VI LEADER- OCH BYAAKTÖRER STÄRKER LANDSBYGDENS LIVSKRAFT
    Samhällsbaserad lokal utveckling skapar nya jobb, diversifierar tjänsterna och ger byarnas invånare möjlighet att arbeta för samhället och miljön. Utvecklingsmetoden nerifrån och upp måste stärkas. Föreningslagen bör förenklas och Patent- och registerstyrelsens avgifter göras mer skäliga. Leader-verksamhetsmodellen, som finns för byar, införs även till stadsdelar. Statsbidraget för byaverksamheten bör stärkas, eftersom varje euro för byaverksamhet genererar talkoarbete till ett värde av 90 euro. Vi stöder övergripande säkerhet, talkokultur och livskraften i samhällen i hela Finland.

Categories

Archives

Tags