Mål 3 God hälsa och välbefinnande

Att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar.

Ur vår strategis synvinkel är olika åtgärder och investeringar viktiga med vars hjälp vi befrämjar invånarnas välbefinnande och trivsel på området. Exempelvis genom att förbättra motions- och fritidssysselsättningsmöjligheter och kulturverksamhet som befrämjar hälsa och välfärd. Även nya tjänster och samarbetsmodeller som berör hälsa och välfärd är centrala åtgärder inom denna målsättning.

VIKTIGA VÄRDEN:  jämlikhet, beständighet, självrespekt, tolerans

Mål 4 God utbildning

Att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

Ur vår strategis synvinkel är centrala och viktiga målsättningar speciellt sådana åtgärder som befrämjar försök och ny kunskap/nytt lärande. Livslångt lärande betyder inte nödvändigtvis att man sitter på skolbänken, man kan lära sig nytt på många olika sätt och kunskapen kan fås från många olika källor. Barn och ungas företagsamhetsfostran och kunnande kring hållbar utveckling och dess förstärkande är exempel på detta hur vi kan befrämja att målet förverkligas.

VIKTIGA VÄRDEN: resiliens, respekt för ekonomisk framgång, flexibilitet

Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Att verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla

Ur vår strategis synvinkel är det speciellt viktigt att befrämja områdets företagsamhet och olika utvecklingsåtgärder inom företagen som förbättrar företagens konkurrenskraft. Även åtgärder som befrämjar företagsamhetsfostran och hållbar turism stöder denna målsättning.

VIKTIGA VÄRDEN: flitigt arbere och företagsamhet, ärlighet, spontanitet

Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Att bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.

Ur vår strategis synvinkel är centrala och viktiga målsättningar speciellt investeringar och nya verksamhetsmodeller som anknyter till cirkulär ekonomi. Men även projekt kring forskning och innovationer som sker i samarbete mellan företagen och läroanstalterna där man förbättrar små företags ställning och möjligheter är viktiga.

VIKTIGA VÄRDEN: framtidsperspektiv, positiv inställning till utveckling mod

Mål 11 Hållbara städer och samhällen

Att städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

Ur vår strategis synvinkel är centrala och viktiga målsättningar sådana åtgärder som ökar delaktigheten och gemenskapen. Projekt med vars hjälp man förbättrar boendemiljöns trivsel, säkerhet eller hållbarhet förverkligar denna målsättning. Under denna målsättning hör även projekt skyddar kultur- och naturarv. Målsättningen förverkligas även ur vår strategis synvinkel genom sådana projekt där man befrämjar dialogen mellan stad och landsbygd genom samarbete.

VIKTIGA VÄRDEN: familjevänlig, samarbete, transparens, öppenhet, samhörighet, gästfrihet

Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald

Att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

Vi hoppas att varje projekt åtminstone har tänkt igenom vad projektets miljöpåverkan är. Minimikravet är att man genom projektet inte förorsakar nämnvärd skada på miljön. Även olika informations- och utbildningsprojekt som befrämjar miljökännedom och naturens mångfald stöder denna målsättning.

VIKTIGA VÄRDEN: närhet till naturen och respekt för naturens bärkraft

VISION2030 Välmående unga som trivs i Österbotten förnyar landskapet aktivt och utökar det internationella nätverket. De unga utökar sitt kunnande och sin erfarenhet i sitt eget landskap men söker dessa även i andra områden och till och med utomlands. De starka österbottniska rötterna drar dem emellertid tillbaka senast när det är dags att bygga något mer bestående i livet. De unga har en viktig roll vid upprätthållandet av livskraften på landsbygden och utvecklingen av den. De unga förnyar modigt föreningsverksamheten och näringsverksamheten genom innovativa och smarta verksamhetsmodeller. Hållbarheten är inget fristående tema utan utgör ett centralt värde i de ungas liv.

De ungas framtidsutsikter skuggas av många orosmoment. Klimatförändringen, pandemier och nu senast ett krig i Europa. I framtiden finns många osäkerhetsfaktorer. Att få unga med i utvecklingen av landsbygden och den egna levnadsmiljön är en viktig del av framtidsarbetet på landsbygden. De unga är själva experter på sina egna behov och förhoppningar. Man måste hitta metoder för att få de ungas röster hörda och de unga med i beslutsfattandet, företagandet och föreningsverksamheten.

Mångsidiga hobby- och fritidsmöjligheter tillhör även ungdomarna på landsbygden. Nya verksamhetsformer borde testas modigt för att varje område ska hitta de bästa sätten att säkerställa jämlika hobbymöjligheter i sitt eget område. Att få unga med i föreningsverksamheten i sitt eget område kan främja nya försök och idéer. Digitaliseringen kan erbjuda möjligheter att genomföra olika funktioner också på distans, till exempel i ungdomsföreningarnas utrymmen. Ensamhet och utslagning är ett ökande problem även bland unga. Mobbning både i skolan och på nätet skuggar många barns och ungas liv. Inom vården av psykisk hälsa borde betoningen flyttas starkare till förebyggande verksamhet och verksamhet som stärker den psykiska hälsan.

Ungdomar som redan studerar här, men även ungdomar som flyttat härifrån för studier vill vi få att rota sig på området, detta för att vi skall får ungdomar från andra områden att stanna och ungdomar som avslutat sina studier att återvända till sin hemort. Exempelvis arbetspraktik- och sommarjobbsplatser under studietiden kan stärka relationen till hembygden och underlättar återkomsten. Förutom distansarbetet har även distansstudierna ökat, vilket innebär att dataförbindelsernas kvalitet och tillgången till olika distansarbetsplatser kan inverka märkbart på varifrån den unga deltar i sina studier. Företagande är en bra möjlighet även för unga att utveckla sitt eget kunnande och förtjäna egna pengar, eventuellt redan vid sidan av sina studier. Att identifiera och produktifiera kunnandet framför allt när det gäller en ung företagare kräver många olika slags stöd och en uppmuntrande omgivning.

De unga upplever ofta att deras röst inte blir hörd vid beslutsfattandet. Det behövs olika forum och påverkansmöjligheter för att säkerställa att de ungas synpunkter blir beaktade och att de upplever att deras åsikter och idéer har betydelse. Det är bra att börja främjandet av internationalism och framför allt internationalism på hemmaplan med de unga, eftersom världen redan är öppen för dem genom spelnätverk och nätverk på sociala medier. De ungas betydelse vid bekämpningen av klimatförändringen och miljöskyddet ska identifieras. Klimatförändringen orsakar stor oro bland de unga och därför är det viktigt att ta dem med vid utvecklingen av lösningar för att bekämpa den.

Åtgärder som stödjer den lokala utvecklingsstrategin och målen för Agenda 2030

• De ungas kunskaper om och intresse för matproduktion ökas.
• De unga tas med i utvecklingen av landsbygden genom att förankra utvecklingsåtgärder i skolorna och till platser där de unga finns. Idéworkshoppar för unga i byarna.
• Företagsamhetsfostran stärks bl.a. genom att skapa forum och handlingsmodeller för möten mellan unga och företagare.
• Satsningar på att locka återflyttare.
• Förtroendet för framtiden och nyfikenheten att utveckla nya lösningar och modeller stöds.
• Stöda de ungas egen synlighet och sätt att handla utan färdigt definierade förväntningar och antaganden.
• Företagande bland unga stöds och samarbetet utvecklas mellan aktörerna.
• Kommunikation och aktiviteter över språk- och kulturgränserna främjas i alla åldersgrupper.
• Nya verksamhetsmodeller utvecklas för samhörighet mellan generationer, t.ex. daghem eller skola under samma tak som seniorenheter.
• Nya typer av hållbara boendeformer som är planerade för unga utvecklas, till exempel i form av gemensamt boende i byarna.
• De unga erbjuds möjligheter att delta i samarbete mellan kommunerna till förmån för miljön och klimatet. De ungas uppmärksamhet fästs framför allt vid skydd av skärgården och havet.
• Internationalism bland unga och intresset för området bland internationella unga främjas.

NYCKELORD: Ungt företagande, samhörighet, miljömedvetenhet, internationalitet

VISION2030 Österbotten har en mångsidig näringsstruktur. Företagen har även modigt börjat testa nya affärsverksamhetsmodeller och handlingssätt som producerar innovativa produkter och tjänster. Platsoberoende företagsamhet möjliggör globala kundförhållanden. Turism, kreativa branscher och producenter av närproducerad mat skapar nya samarbetsmodeller. Näringsverksamheten har starka nätverk och utvecklas internationellt. Nya företag grundas och gamla byter ägare.

Österbotten är företagarnas landskap. I regionen finns mångsidiga möjligheter för företag. Under de senaste åren har servicen alltmer koncentrerats till större centrum så att det uppstår serviceskugga på små orter och i små byar. Genom digitalisering och artificiell intelligens är det möjligt att utveckla och skapa en mångsidigare servicestruktur även i landsbygdsområdena. Digitala lösningar kan skapa helt nya möjligheter till affärsverksamhet eller förbättra lönsamheten för befintlig affärsverksamhet. Genom ökat distansarbete har det blivit vanligare att erbjuda service på distans och därför har antalet potentiella kunder ökat märkbart. Digitaliseringen gynnar även sådana företag som inte utnyttjar digitalisering direkt i sitt kundarbete. Genom digitaliseringen kan automatisering användas för att effektivera processer och handlingsmodeller. Ett hinder för en kraftig tillväxt och utveckling av teknologi och digitalisering är att det digitala kunnandet inte är tillräckligt högt bland alla. I ett osäkert världsläge är det också bra att tänka på vilka funktioner som kan upprätthållas även när nätet kraschar eller när det i värsta fall inte finns någon el. Avstånden är långa i Österbotten och därför är det viktigt att ta hand om trafik- och logistiksystemet för att bevara konkurrenskraften.

På landsbygden finns förutom stora gårdar även många mikroföretag inom många olika branscher. Dessa ska uppmuntras till samarbete och till att bilda mikrokluster inom den egna branschen eller mikrokluster som består av olika värdekedjor. Möjligheterna att grunda nya företag och hitta personer som vill fortsätta driva befintliga företag ska säkerställas. Österbotten har ett starkt kunnande inom energi och industri, men för att säkerställa områdets livskraft måste även branscher utanför dessa starka branscher utvecklas. Friskvårdsföretagande, kreativa branscher och nya möjligheter inom livsmedelsbranschen till exempel genom närproducerad och ekologisk mat. Framför allt kvinnors intresse för företagande ska stärkas. I området görs många satsningar på innovationsverksamhet, men tyvärr handlar det ofta enbart om stora företags verksamhet. Även små företag borde uppmuntras att utveckla sin verksamhet och skapa nya service- och produktinnovationer.

Baksidan med starka branscher är att industriarbetsplatserna och små företag är starkt beroende av dem, vilket kan försämra områdets flexibilitet för förändringar. Regionekonomin är utsatt för stora förändringar om betydande beslut fattas i några stora företag. Bristen på yrkesskicklig och kunnig arbetskraft börjar redan vara ett hinder för tillväxten i företagen i området. Flerspråkigheten och den kulturella mångfalden i Österbotten skapar en fruktbar grund för ett område som även är intressant i ett internationellt perspektiv. Sysselsättningen av invandrare som redan bor i området är ett viktigt mål, men i området vill man också aktivt utveckla arbetsrelaterad invandring och inflyttning till landsbygden. Här spelar Leader-verksamheten en viktig roll när det gäller att stödja samhörighet och utveckla områdets attraktionskraft. I Österbotten verkar universitet och yrkeshögskolor. Det är viktigt att området utvecklas så att även en del av de som studerar här skulle kunna stanna i området efter sina studier. Världen förändras snabbt, kunnandet ska utvecklas ständigt, både på individuell nivå och organisationsnivå. Traditionella könsfördelningar inom olika branscher ska aktivt utmanas.

Arbetets betydelse förändras och till exempel en positiv inställning till barn och familj samt ålderspositivitet ger arbetsgivarna en möjlighet att skilja sig ur mängden. Den mänskliga revolutionen i arbetslivet utmanar framför allt traditionella branscher att studera sina handlingssätt. Mångfald och internationalitet ökar i arbetslivet. Det nya sättet att arbeta, det ökade distansarbetet och multilokaliteten kan föra med sig nya invånare och turister till området. Deltidsföretagande kommer troligtvis att öka i framtiden, hybridföretagare kombinerar företagande med arbete, studier eller familjeledighet.

Klimatförändringen utmanar företagen att tänka ut nya handlingssätt. Ekologiska aspekter och ansvarsfullhet framhävs i all verksamhet. Österbotten har ett starkt kunnande inom energiteknologi, vilket för sin del sätter fart på övergången till ren energi. Kunnandet inom hållbarhet och cirkulär ekonomi är starkt i området. Det skapar även nya möjligheter till affärsverksamhet. Ekologiska aspekter och ansvarsfullhet framhävs även som en framtida konkurrensfördel inom turismen. Inom turismen har landsbygden i Österbotten även möjligheter när det gäller friskvårds- och matturism.

Åtgärder som stödjer den lokala utvecklingsstrategin och målen för Agenda 2030

• Nya affärsverksamhetsmöjligheter testas och utvecklas inom lantbruket. Smidiga försök och innovationer stöds i anslutning till närproducerad mat och korta matkedjor.
• En ökad nivå av digitalt och teknologiskt kunnande säkerställs.
• Innovationskultur främjas på landsbygden och forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet tas även med i mikroföretagens vardag.
• Utvecklingen av jämställdhet stöds i arbetslivet, flickor uppmuntras att söka sig till teknologibranschen och kvinnor uppmuntras till företagande.
• Handlingsmodeller för kontinuerligt lärande utvecklas och för företagen skapas möjligheter att utveckla de anställdas kunnande.
• Vi stöder startande företagare och företag som vill förnya befintlig företagsverksamhet.
• Vi stöder generationsväxlingar i samarbete med näringslivsbolagen och företagsrådgivarna.
• På landsbygden utvecklas innovationskoncentrationer som utnyttjar befintlig och skapar ny infrastruktur genom att sammanföra olika aktörer. Innovationskoncentrationerna kan även främja kluster för mikroföretag.
• Kunnandet bland aktörer inom landsbygdsturism samt infrastruktur utvecklas i Österbotten. De mångsidiga turismmöjligheterna utvecklas och utnyttjas i området.
• Företagen erbjuds hjälp med att lösa bristen på kunnig arbetskraft genom att skapa trivsamma och attraktiva boende- och arbetsmiljöer.
• Kunnandet inom cirkulär ekonomi och miljö stärks i området och nya affärsverksamhetsmöjligheter som de för med sig utnyttjas

NYCKELORD: Konkurrenskraft, samhörighet, cirkulär ekonomi och miljökunnande

VISION2030 Nätverket av smarta byar i Österbotten täcker största delen av landskapets landsbygdsområden. Byarnas starka och hållbara sociala kapital skapar starka nätverk och sociala innovationer. Den smarta landsbygden satsar på framtidsfärdigheter och följer aktivt med förändringar i verksamhetsmiljön. Framförhållning och beredskap för eventuella krissituationer är en del av varje aktörs grundläggande färdigheter och skapar en stark grund för resiliens. Den smarta landsbygden har utvecklat många gemenskapsbaserade lösningar för att stävja klimatförändringen, förbättra självförsörjningen och försörjningsberedskapen och för att stärka den sociala hållbarheten. Kunnandet bland invandrare och inflyttare till landsbygden tas emot entusiastiskt i olika grupper.

Landsbygdsområden möter överallt liknande utmaningar; befolkningen åldras, service och arbetsplatser flyttas till större centrum, hobbymöjligheterna minskar. Under coronapandemin har intresset för att bo på landet ökat, men det har ännu inte uppstått någon egentlig flyttvåg till landsbygden. Kriget i Ukraina kommer däremot sannolikt att avspeglas även på landsbygdsområdena i Österbotten. Det är också helt möjligt att det snabba framskridandet av klimatförändringen kommer att öka antalet invandrare under den kommande programperioden. Österbottens kustområden har en god beredskap att erbjuda trygga boendemiljöer och hjälpa till med integreringen. Föreningars och andra sammanslutningars roll kommer att framhävas vid utvecklandet av social hållbarhet i området. Samarbetet ska utvecklas mellan föreningar, företag och offentliga organisationer. I bästa fall möjliggör samarbete sociala innovationer som kan lösa många problem. Stärkandet av lokala gemenskaper skapar nya typer av lokala fenomen.

Hotet om nya pandemier och krig kommer att avspeglas på de åtgärder som vidtas under den kommande programperioden. Krisen inom jordbruket orsakar osäkerhet bland annat inom livsmedelstryggheten och självförsörjningen. Det ska även fästas uppmärksamhet vid energisjälvförsörjning. Plattforms- och delningsekonomi kan erbjuda förnuftiga lösningar för beredskap både på bya- och regionnivå och utveckling av alternativa matsystem. Närproducerad mat, korta matkedjor och olika serviceinnovationer för mat (t.ex. Food-as-Service) stärker matproduktionen i området.

Välfärdsområdena har flyttat bort vissa uppgifter från kommunerna. Den nya administrationsmodellen omfattar många osäkerhetsfaktorer som även inverkar på boendet på landsbygden. Framför allt tryggandet av hälsovårdsservice i varje kommuns område oroar säkert många invånare. Den nya uppgiftsfördelningen splittrar makten och beslutsfattandet men frigör förhoppningsvis även kommunernas resurser för utveckling av deras egen verksamhet.

Olika kriser har delat människor och motsättningarna har ökat. Motsättningen mellan stad och landsbygd har minskat något genom pandemin, men vägen till en öppen interaktion och gemensam utveckling är fortfarande lång. En ökad populism innebär utmaningar för människornas medieläskunnighet och källkritik. Det rör sig mycket falska nyheter. Digitaliseringen har möjliggjort nya sätt att samlas med likasinnade, vilket å ena sidan skapat många nya starka nätverk men å andra sidan även ökat uppkomsten av bubblor. Till digitaliseringen anknyter även utmaningar som ökar uppkomsten av ojämlikhet. Alla har inte samma möjligheter eller kunnande att vara en del av det digitala samhället, och den digitala utslagningen ökar. Digitaliseringen ökar även dataskyddsriskerna.

Platsoberoende och multilokalt arbete utmanar kommunerna och byarna att fundera på service på nytt när människor har arbetat från sina fritidsstugor eller släktingar på landsbygden. Det är särskilt viktigt att hitta nya lösningar för boende. Alla vill inte köpa ett hus på landsbygden, vilket innebär att hyresboende kan vara ett bra alternativ. Utbudet av hyresbostäder begränsas fortfarande alltför mycket till lägenheter i kommunernas radhus och flervåningshus som nödvändigtvis inte erbjuder en sådan landsbygdsupplevelse som eftersträvas. Även gemensamma boenden och olika ekobyar förnyar boendealternativen.

Samhälleligt företagande ökar och kan för sin del erbjuda lösningar på problemet när det gäller service som försvinner på landsbygden. När det gäller lagstiftning och stödåtgärder kan en allmännyttig aktörs företagsverksamhet emellertid vara besvärlig och den administrativa sidan kan vara för tung att skötas av en förening. Företagande i form av andelslag kan erbjuda goda möjligheter att utveckla service på landsbygden. Föreningar som är verksamma på landsbygden, såsom ungdomsföreningar och byaföreningar, har fastigheter som används väldigt lite eller inte alls. Det behövs nya lösningar för att använda dem på ett mångsidigare sätt. Genom att öka formgivningstänkandet och gemensam utveckling är det möjligt att planera hållbara lösningar för framtiden på den österbottniska landsbygden.

Klimatförändringen, naturens minskade mångfald och bortfallet av arter utmanar oss att fundera på nya lösningar för energi, produktion och konsumtion. På landsbygden kan attityderna till naturskydd delvis vara till och med en utmaning. Av denna orsak behövs det kommunikation och utbildning för att få alla aktörer att ställa sig bakom nödvändiga åtgärder. Kunnandet inom cirkulär ekonomi är starkt i området och ska stödas även på bya- och individnivå.

Åtgärder som stödjer den lokala utvecklingsstrategin och målen för Agenda 2030

• Områdets självförsörjning och kunnandet i anslutning till den stärks. Nya typer av samarbetsmodeller skapas genom att utveckla beredskap och förbereda för kriser och genom att utarbeta säkerhetsplaner för byarna.
• Livsmedelsförsörjningen säkerställs genom att utveckla befintlig matproduktion och genom att utveckla nya handlingsmodeller, till exempel jordbrukspartnerskap och samhälleliga företag som jordbruksaktörer.
• Utvecklingsramarna förbättras för att ge möjligheter att skapa nya sociala innovationer genom att sammanföra aktörer från olika sektorer och skapa nya samarbetsmodeller.
• Nya metoder skapas för att underlätta integreringen av invandrare och inflyttare till landsbygden och göra dem delaktiga i sociala gemenskaper. Metoder för att utnyttja nya invånares kunnande utnyttjas i större utsträckning än i nuläget.
• De digitala färdigheterna och beredskapen att utnyttja olika teknologiska lösningar vid områdesutvecklingen stärks bland invånare, föreningar, företag och den offentliga sektorn i landsbygdsområdena.
• Energisjälvförsörjningen i Österbottens landsbygdsområden och andelen ren energi ökas. Runt energilösningarna utvecklas en ny typ av gemenskapsbaserad affärsverksamhet.
• Samhälleligt företagande och utnyttjande av olika plattformar stöds vid utvecklingen av företagens och föreningarnas service och samarbete.
• Nya former för boende utvecklas tillsammans med olika lösningar för förbättring av hållbart boende, såsom gemensamt boende, minihus och genom att ta i bruk ödehus och andra gamla fastigheter som bostäder.
• En smart och framtidskunnig landsbygd byggs upp genom att stödja planeringen och genomförandet av strategier för smarta byar. Framförhållnings- och framtidsfärdigheterna förbättras bland aktörerna i området. Upplevelsen av delaktighet och aktörskap stärks.
• Samarbetet mellan föreningar och företag i området stärks, föreningshus mm. Ny användning av tomma fastigheter på landsbygden t.ex. som gemensamma arbetsutrymmen eller som inkvartering.
• Klimat- och resursförnuftiga lösningar och åtgärder för att förbättra naturens mångfald utvecklas aktivt.
• Stöd vid samarbete och utveckling av samarbetsnätverk. Man arbetar aktivt i nätverk och uppmuntrar aktörerna till samarbete lokalt, mellan områden och på internationell nivå.

NYCKELORD: Självförsörning och beredskap, nätverkande och samarbete, framförhållning och framtidsfärdigheter

VISION2030 Samhörigheten och mottagligheten i Österbotten stödjer den sociokulturella mångfalden och inkluderingen. Landskapets starka och hållbara sociala kapital skapar starka nätverk och sociala innovationer. Byarna och föreningarna spelar en stark roll vid utvecklingen av välbefinnandet och livskvaliteten hos invånarna i området. Trivsamma och livskraftiga boendemiljöer i landsbygdsområdena i Österbotten har hjälpt företagen i området att locka kunnig arbetskraft från andra håll i Finland, men byarna har också blivit mer internationella.

En befolkning som åldras och unga som flyttar bort från landsbygdsområdena utmanar många föreningar på landsbygden att fundera över sin verksamhet på nytt. Den fjärde sektorn har intagit en större roll i frivilligarbetet och människornas engagemang i föreningsbaserad verksamhet befinner sig i ett brytningsskede. Nya typer av modeller för samarbete och föreningsverksamhet behövs för att svara mot den nya efterfrågan.

Teknologin och digitaliseringen förändrar även verksamheten i byarna och föreningarna. De kan erbjuda möjligheter för utveckling av verksamhet, men kunnandenivån inom digitalisering är varierande. Människornas intresse för delningsekonomi och olika plattformar har vuxit. Delningsekonomin för också med sig nya möjligheter för föreningsverksamheten om man inte behöver äga allt nödvändigt material själv utan låna eller hyra den av varandra. Plattformsekonomi kunde även fungera som stöd när byarna kartlägger sin självförsörjning och försörjningsberedskap.

Många föreningar kan också möta ekonomiska utmaningar när deras medlemsantal minskar och stöden från staten minskar. Det här tvingar föreningarna att fundera på nya förtjänstmodeller för att kunna täcka kostnaderna för eventuella utrymmen och annan verksamhet. En modell passar inte för alla utan var och en måste själv fundera ut den bästa handlingsmodellen med beaktande av sina egna resurser och sin verksamhetsmiljö. Byplanerna kommer framöver att innehålla allt fler funderingar även om hur ekonomin för en by eller för föreningar som är verksamma i byarna ska skötas i framtiden. I föreningarna finns mycket dolt kunnande som också borde kunna identifieras och utnyttjas.

I framtiden ansluter skyddet av miljön och naturens mångfald väldigt starkt till invånarnas liv på landsbygden. Största delen av naturen i Finland finns på landsbygden och på landsbygden finns dessutom största delen av lantbruket, vilket fortfarande belastar miljön starkt samtidigt som det är grunden för landets självförsörjning och krisberedskap. I Österbotten har företagens kunnande inom cirkulär ekonomi blivit starkare hela tiden, men i framtiden bör områdena utveckla detta kunnande på ett övergripande sätt. Människornas intresse för gör-det-själv-verksamhet och traditionella arbetssätt ger föreningarna möjligheter att erbjuda utrymmen och kunnande. Den rena naturen är en betydande källa för välbefinnande för invånarna i området men erbjuder även mycket möjligheter för att utveckla naturturism. Coronapandemin har ökat intresset betydligt för naturbesöksmål och olika vandringsleder. För att intresset ska kunna bevaras även framöver, måste besöksmålen utvecklas på ett målinriktat sätt. Skyltar, rastplatser och parkeringsplatser ska vara i skick och information om besöksmålen ska finnas lätt till hands.

Åtgärder som stödjer den lokala utvecklingsstrategin och målen för Agenda 2030

• Byarnas och föreningarnas roll stärks i närmatskedjorna och livsmedelstryggheten.
• Uppskattningen för lokalproducerad mat och dess betydelse för föreningarnas medelsanskaffning och utveckling av verksamheten förbättras.
• Utvecklandet av samhörighet och delaktighet stöds framför allt med tanke på integrering och aktörskap.
• Byarnas och föreningarnas ekonomiska hållbarhet och kontinuitet stärks.
• Föreningarna får hjälp med att identifiera sina egna specialkunskapsområden och styrkor som kan användas som grund när man bygger verksamhet med förmåga att förändras. Den befintliga föreningsverksamheten utvecklas och nya former skapas för föreningsverksamheten, utvecklingen av den fjärde sektorn ska beaktas.
• Utveckling av kunnandet inom cirkulär ekonomi
• Föreningarnas digitala kunnande förbättras, vilket förebygger digital utslagning.
• Natur- och rekreationsområdenas trivsel och tillgänglighet förbättras. Satsningar görs framför allt på att beakta tillgänglighet och naturvärden. Möjligheter som jakt och fiske för med sig för byarna utvecklas. Stöd av åtgärder som byar och föreningar kan använda för att förbättra närmiljöns tillstånd.
• Verksamhetens kontinuitet främjas för olika sammanslutningar, även för andelslag, som är viktiga för byarna, såsom delägarlag, väglag, dikningssammanslutningar och t.ex. vattenandelslag genom att öka de unga invånarnas kännedom om deras verksamhet.
• Utnyttjandet av kultur- och traditionslandskap och fornlämningar främjas inom turismen och vid stärkandet av den lokala identiteten i området.

NYCKELORD: Förnyelse, digitalt kunnande, stärka kulturarvet