“Tänk att vi får bo på en sådan här plats”
Oxkangar är en liten by med stort självförtroende och framtidstro
I Oxkangar, Vörå, har mycket uppnåtts. Omklädningsrum och en pontonbrygga har byggts vid byns strand. Den gamla skolan har renoverats till en mötesplats, som ofta används flitigt inte bara av byarådet utan också av andra föreningar. Nära byagården finns en vandringsled, ett grillskydd på gården färdigställs snart och en nybyggd lekplats för barn finns redan. Lekplatsens specialitet är en lekstuga gjord av en gammal båt. Båten passar bra för byn som finns på en ö, havet är nära överallt.
Medlemmarna i byarådet listar de bästa sidorna med sin by: ett lugn, vacker natur och en viss frihet.
– Vi har vatten överallt och många har en egen strand. Att titta och lyssna på havet är lugnande och det är som medicin. Jag gör arbetsresor både till Kina och till huvudstadsregionen, och efter varje resa uppskattar jag lugnet vi har här, säger Bengt Sebbas tacksamt.
Byns prestation är häpnadsväckande när Sebbas berättar att endast 7 till 10 personer är aktiva. Antalet är inte så högt, men i förhållande till befolkningen i hela byn är det mycket. Byn har cirka 50 invånare, d.v.s. en femtedel av dem har varit involverade i verksamheten.
- Och sedan kommer alla till den traditionella sommarfesten, inklusive sommarboende, som är lika många som invånarna. Många har sina rötter i byn och har kvar ett sommarställe, trots att de flyttat till Sverige, säger ordförande Per Söderblom.
Byn har också lockat nya invånare och återvändare. Pers dotter Johanna Lerstrand säger att hon var säker när hon var yngre att hon inte skulle stanna i byn, men återvände ändå. Pandemin fick Malena Stenkulls familj att flytta permanent till sin sommarstugeort i Oxkangar. - Vi bodde i Vasa, men vi längtade hit hela tiden. Distansarbetet möjliggjorde flytten. Tonårsbarnen tycker också om att bo här, att bo här är lättare än i staden. Då och då säger vi högt, tänk att vi får bo på en sådan här plats, säger Stenkull.
En av byns största och mest slitsamma uppgifter och ett exempel på styrkan i bybornas sammanhållning har varit upprustningen av en övervuxen gammal havsvik. Fladans strandområden har röjts och ett betesområde har anlagts. Syftet har varit att förbättra vattenkvaliteten, få mera fåglar och fiskar och göra området tillgängligt för rekreation.
Det finns knappt några tomma hus i byn. Det finns inte längre någon bybutik, men butiksbilen besöker byn och hjälp mot läshungern erbjuder biblioteksbussen. - Servicen är utmärkt, vi var en gång på skidsemester i Vuokatti och jag fick ett samtal från biblioteksbussen som påminde mig om att även om det är semestertid så kommer biblioteksbussen även då.
Samhället är litet, men nya invånare tas bra med i gemenskapen. Stenkull, som är sekreterare i byarådet, säger att de själva inte behövde vara aktiva för att lära känna byborna.
“Här är det tillåtet och naturligt att komma och besöka varandra och på det viset tryggt, att hjälp
kan fås från vilken gård som helst om det behövs.
– Vi har en stark framtidstro här, vi pratar inte bara, vi genomför saker, sammanfattar Söderblom.