SMART RESILIENS VID ETT LIVSKRAFTIGT HAV
Utvecklingsstrategi för fiskeleader i Österbotten 2021-2027
Kustaktionsgruppen KAG, Aktion Österbotten r.f.
Strategin gäller för tidsperioden 2021-2027 med möjligt förverkligande fram till år 2029. Den bygger på de erfarenheter som tidigare programperioder gett men tar fasta på aktuella lokala styrkor och behov samt eftersträvar djärvare förnyelse och innovation. Specifika utvecklingsområden har bestämts utgående ifrån en omvärldsanalys och lokala höranden med representanter för fiskerinäringarna och övriga intressegrupper.
Det nationella programmet för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) 2021-2027 samt Programmet för främjande av inhemsk fisk ger strategin dess ramar och riktning. Strategin balanseras även i förhållande till FN:s Globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030 som inom EU konkretiseras genom EU Green Deal och Farm to fork strategin. Syftet är att skapa en hållbar helhetsutveckling med beaktande av ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter samt strävan mot ett klimatneutralt samhälle. Globala mål berör alla lokalsamhällen och kräver insatser från den lokala förvaltningen, privata sektorn, det civila samhället och medborgarna. Genom strategins urvalskriterier bedöms projektens måluppfyllelse i lokalsamhället.
VISION
Fiskerinäringen har framtidstro och är en livskraftig del av de österbottniska kustsamhällena. Näringen lockar nya utövare som en bärande inkomstkälla med positiv image. Fiskerinäringen är en innovativ och resilient bransch som producerar lokala och hållbara livsmedel baserad på livskraftiga fiskbestånd och med positiv miljöpåverkan.
Ett mångsidigt selektivt fiske med en välutvecklad värdekedja och fungerande försäljningskanaler till olika kundgrupper ger lönsamhet och stabil utveckling. Vattenbruket och fiskodlingen ger synergier som en hållbar och konkurrenskraftig näring med bred acceptans
TYNGDPUNKTSOMRÅDEN
1. Livskraftiga ekosystem
2. Fiskekultur och livskraftiga kustsamhällen
3. Fisken värdekedja och blå bioekonomi
4. Fiskens primärproduktion
5. Kompetens och samverkan
- 1. Livskraftiga ekosystem
- 2. Fiskekultur och livskraftiga kustsamhällen
- 3. Fisken värdekedja och blå bioekonomi
- 4. Fiskens primärproduktion
- 5. Kompetens och samverkan
1. Livskraftiga ekosystem
Utvecklingsutmaningar
Fiskerinäringens ekologiska, ekonomiska, sociala och politiska grund bygger på livskraftiga reproducerande ekosystem och fiskstammar. Kunskapen om fiskstammarnas status och långsiktiga nyttjande är väsentlig. Medvetenheten om hur mark- och vattenanvändning samt samhällen och infrastruktur påverkar vattenekosystem och fiskens livsmiljöer bör höjas. Åtgärder och modeller som återskapar och förstärker vattenekosystemens produktionsförmåga och deras tjänster bidrar till att skapa resilienta kustsamhällen.
Iståndsättning av livsmiljöer, fiskevård, fiskvägar och lekplatser liksom vattenvård och åtgärder som minskar eutrofiering, binder näringsämnen och skapar fungerande kretslopp prioriteras. Aktiv ekosystemsamverkan, cirkulära modeller, ekologiska kompensationsåtgärder och utveckling av ett regenerativt vattenbruk på alla trofiska nivåer kan motverka negativ påverkan av klimatförändring och eutrofiering samtidigt som det bidrar till näringens utveckling och konkurrenskraft.
Viktigt är också att öka kunskapen om samt kommunicera fiskets, fiskodlingens och vattenekosystemens förutsättningar på vetenskaplig grund samt även predatorers och främmande arters inverkan på fiskerinäringen och ekosystemen samt deras långsiktiga förvaltning. Hållbarhet och initiativ till grön omställning som kan kopplas till fiskerinäringen och vattenekosystemen samt engagemang och åtgärder som minskar föroreningar och nedskräpning är viktiga.
Fokus
- Skapa livskraftiga reproducerande ekosystem och fiskstammar.
- Öka kunskapen och medvetenheten om vattenekosystemens tillstånd och förutsättningar.
- Testa och öka kunskapen om hållbart vattenbruk, ekosystemsamverkan och cirkulära modeller.
- Minskning av eutrofiering, nedskräpning och föroreningar.
Prioriterade åtgärder
- Projekt som stärker fiskstammarnas och vattenekosystemens status och långsiktiga nyttjande eller höjer kunskapen om dessa.
- Innovativa eller experimentella projekt som kan skapa en grund för nya modeller av ekosystemsamverkan, regenerativt vattenbruk och motverkan av eutrofiering.
- Övriga utvecklings-, investerings-, och utbildningsprojekt som svarar på tyngdpunktsområdets utvecklingsutmaningar.
Målgrupper
Primärproducenter, företag och aktörer inom fiskeribranschen, föreningar, samfälligheter, aktörer som verkar för hållbar utveckling eller har en bred förankring i samhället, offentliga organisationer samt aktörer inom utbildning, forskning och utveckling
Globala mål för hållbar utveckling, agenda 2030
2. Fiskekultur och livskraftiga kustsamhällen
Utvecklingsutmaningar
För kustfiskets långsiktiga överlevnad är det viktigt att bibehålla fiskekulturen och livskraftiga kustsamhällen där havet, fisken, fiskaren och fiskehamnen är delar av den gemensamma identiteten som ger bygden dess karaktär och lockelse. Genom ökad synlighet, evenemang med lokal fisk samt direktförsäljningsmodeller med ökad tillgänglighet i närsamhället skapas relationer och nätverk som ökar fiskerinäringens och fiskekulturens synlighet och popularitet.
Satsningar på lokal matkultur, upplevelsetjänster och fisketurism kompletterar och stärker kustsamhällets identitet. Hit hör även marin kultur och traditioner kring användning av säl och andra marina resurser i lokalsamhället. För att säkra fiskets förnyelse, föryngring och utveckling är det viktigt att göra branschen attraktiv där unga, invandrare och kvinnor kan bidra till innovation och en bredare grund inom näringen. Kunskapen om det kommersiella fisket bör höjas i samhället, och åtgärder för att höja fiskerisektorns image och branschstatus som en långsiktigt hållbar näringsgren är väsentliga. Nya fiskare bör beredas tillträde till fiskevatten och gemenskaper samt få tillgång till mentorskap och handledning.
Samhälls- och informationsprojekt som involverar fisk och vattenmiljö bidrar till social acceptans och förståelse för näringens förankring i såväl historia, nutidssamhälle som dess naturliga del i förvaltandet av livskraftiga ekosystem. Samhällets relation till den lokala fisken, havet och dess ekosystem bör vara kollektivt och genomsyra alla nivåer i kustsamhället.
Fokus
- Öka interaktionen mellan fiskerisektorn och lokalsamhällets olika nivåer.
- Öka synligheten för fiskerinäringen och kunskapen om dess förutsättningar.
- Skapa förnyelse och innovation genom att bredda branschens bas och öka dess attraktionskraft.
- Aktivera och stärka samhällets relation till den lokala fisken, havet och dess ekosystem på alla nivåer.
Prioriterade åtgärder
- Projekt som höjer synligheten och kunskapen om det kommersiella fisket och kustkulturen eller aktiverar och stärker samhälletsrelation till den lokala fisken, havet och dess ekosystem.
- Projekt som ökar branschens attraktionskraft och skapar en bredare grund inom näringen.
- Övriga utvecklings-, investerings-, och utbildningsprojekt som svarar på tyngdpunktsområdets utvecklingsutmaningar.
Målgrupper
Primärproducenter, företag och aktörer inom fiskeribranschen, föreningar, samfälligheter, aktörer som samlar unga, kvinnor, nyfinländare eller har en bred förankring i samhället, offentliga organisationer samt aktörer inom utbildning, forskning och utveckling.
3. Fiskens värdekedja och blå bioekonomi
Utvecklingsutmaningar
Fungerande värdekedjor som utnyttjar hela sektorns produktion och potential är av största vikt för branschens utveckling där hög kvalitet, hög förädlingsgrad, kundfokuserad produktutveckling, maximerad värdeökning och utnyttjande av alla biprodukter är ledord. Värdeökningen för underutnyttjade fiskarter, smartfisk och små fiskar är ett speciellt fokus liksom ökad lokal förädlingsgrad.
Lokala specialiteter, matkultur och traditioner som skapar intresse och ger mervärde på marknaden bör utnyttjas liksom ursprungsmärkningar, certifieringar och varumärkesskydd som gynnar många parter. Småskaliga och storskaliga lösningar kompletterar varandra för att tillgodose branschens och marknadens behov. Korta leveranskedjor med försäljningskanaler som gör att lokal fisk snabbt hittar sin slutkund bidrar till branschens lönsamhet, förnyelse och acceptans på lokal nivå samt har ett värde för hela lokalsamhället med konsumenter, restaurangnäring och turism.
Upphandlingen och användningen av lokala fiskprodukter i offentliga kök är ett prioriterat område. Fiskerinäringens system för handel, kommunikation och transparens bör utvecklas för att förstärka den inhemska fiskens tillgänglighet, synlighet, spårbarhet och differentiering på marknaden. Genom kundorienterad produktutveckling och utveckling av högvärdesprodukter kan fiskens och andra akvatiska resursers värden höjas. Samarbetet inom värdekedjan bör utvecklas för att olika partier, kvaliteter och fraktioner ska kunna utnyttjas till sin fulla potential vilket ökar branschens resiliens och konkurrenskraft. Fiskerisektorn är en del av den blåa bioekonomin och bör utnyttja alla de möjligheter och synergier som detta ger med kompetens- och affärsutveckling som bygger på hållbar användning av vatten och akvatiska naturresurser.
Fokus
- Utveckling av produkter och koncept för maximerad värdeökning på olika marknader.
- Kollektiva åtgärder för synlighet och differentiering på marknaden.
- Utrustning, teknik och infrastruktur för en resurseffektiv hanteringskedja.
- Utveckling av värdekedjan och dess stödsystem enligt principerna för cirkulär ekonomi.
Prioriterade åtgärder
- Projekt för utveckling av hanteringskedjan, nya produkter och koncept, utveckling av högvärdesprodukter samt ökad användning av underutnyttjade fiskarter och små fiskar för livsmedelsbruk.
- Innovativa eller experimentella projekt som kan skapa en grund för nya tillämpningar baserade på akvatiska resurser.
- Övriga utvecklings-, investerings-, och utbildningsprojekt som svarar på tyngdpunktsområdets utvecklingsutmaningar.
Målgrupper
Primärproducenter, företag och aktörer inom fiskeribranschen, företag och aktörer inom teknik-, produkt- och affärsutveckling, offentliga organisationer samt aktörer inom utbildning, forskning och utveckling.
Globala mål för hållbar utveckling, agenda 2030
4. Fiskens primärproduktion
Utvecklingsutmaningar
Det österbottniska kustfisket är livskraftigt och mångsidigt, men utmaningen är en yrkeskår med hög medelålder och en näring med bristande lönsamhet. Åtgärder för att höja lönsamheten, förbättra arbetsförhållandena och få nya yrkesfiskare är därför av högsta prioritet. Ett resilient kustfiske bör vara diversifierat med ett mångsidigt och hållbart utnyttjande av olika arter.
Värdet på de traditionellt viktiga fångstarterna bör höjas samtidigt som användningen av de underutnyttjade fiskarterna samt små fiskar bör utvecklas för att kompensera de utmaningar som sälen, skarven och klimatförändringen för med sig. Målsättningen bör vara att all fångad fisk utnyttjas och ger skälig inkomst åt fiskaren. Fiskeredskap, metoder, utrustning, teknik, logistik och kommunikation bör utvecklas för att skapa ett långsiktigt hållbart kommersiellt fiske som ger inkomster, skapar arbetsplatser och bidrar till livsmedelsförsörjningen.
Användningen av energieffektiva lösningar, ny teknik, digitalisering och elektrifiering är en naturlig del av detta. Hållbart selektivt fiske, minskad skadeverkning av predatorer, utnyttjande av alla fiskarter, minskad arbetsbelastning, ökad säkerhet, hög kvalitet, hög förädlingsgrad och inget spill är ledord i utvecklingen.
Fiskhamnarnas och lossningsplatsernas fortsatta existens och utveckling är en förutsättning för yrkesfisket, liksom tillgång till en fungerande logistik och förädlingskedja. Fiskehamnars utveckling gällande cirkulär ekonomi och hållbara lösningar för energi, vatten, avfall och sidoflöden är prioriterade områden. Synergier mellan yrkesfisket, akvakulturen och närsamhället är av stor vikt för att bibehålla och utveckla fiskerinäringen med dess infrastruktur och grundförutsättningar.
Vattenbruket med fiskodling och andra former av akvakultur bör utvecklas på hållbar och långsiktig grund med målsättningen att skapa en resilient och konkurrenskraftig näring med bred acceptans. Vattenbrukets utvecklingsområden är dess fysiska och miljömässiga förutsättningar, tillstånd, teknik, samarbeten, nya odlingsmodeller samt infrastruktur. En fortsatt utveckling av cirkulära flöden samt utnyttjande av olika trofiska nivåer för kommersiella och näringsreducerande syften är av intresse. Fiskens primärproduktion i ett föränderligt samhälle och föränderliga ekosystem kräver innovationer och en tillåtande trial & error mentalitet där lyckade och misslyckade försök leder till nya lösningar.
Fokus
- Skapa ett resilient, lönsamt, diversifierat, selektivt fiske med mångsidig värdehöjning.
- Skapa ett resilient, lönsamt och hållbart vattenbruk med bred acceptans.
- Lösningar som minskar skadeverkningar av säl, skarv och andra för kustfisket skadliga arter.
- Utrustning, teknik och infrastruktur för en resurseffektiv hanteringskedja.
Prioriterade åtgärder
- Projekt för utveckling av fiskets selektivitet och mångsidighet, fiske av underutnyttjade arter för livsmedelsbruk samt minskadskadeverkning av predatorer.
- Projekt för energieffektiva lösningar, ny teknik, digitalisering och elektrifiering inom primärproduktionen.
- Innovativa eller experimentella projekt som kan öka fiskproduktionens resurseffektivitet och lönsamhet eller minska arbetsbelastningen.
- Övriga utvecklings-, investerings-, och utbildningsprojekt som svarar på tyngdpunktsområdets utvecklingsutmaningar.
Målgrupper
Primärproducenter, företag och aktörer inom fiskeribranschen, föreningar, samfälligheter, företag och aktörer inom teknik-, produkt-och affärsutveckling, offentliga organisationer samt aktörer inom utbildning, forskning och utveckling.
Globala mål för hållbar utveckling, agenda 2030
5. Kompetens och samverkan
Utvecklingsutmaningar
Kustfiskets förutsättningar bygger till stora delar på gemensamma och kollektiva resurser i form av vattenekosystem, fiskstammar, fiskevatten och fiskehamnar med gemensam infrastruktur. De lokala fiskegemenskapernas kontinuitet och utveckling är därför beroende av samverkan internt och externt, dels för att vårda de kollektiva resurserna och dels för att fiskerinäringen inte ska trängas ut av andra samhällsintressen.
Investeringar kräver ofta växelverkan mellan den privata och offentliga sektorn, liksom inom regional planering, forskning och utveckling där fiskets organisationer har en nätverkande roll. För att öka hållbarheten och resurseffektiviteten inom produktionen och konsumtionen bör man testa och hitta nya samarbets- och kommunikationsmodeller, där principerna för delningsekonomi kan ge hållbara kostnadsfördelar. Nya lösningar och innovationer uppstår ofta i lokal samverkan med influenser utifrån.
Aktiva nätverk för informationsspridning har därför en central betydelse för utvecklingen, liksom skapandet av mötesplatser, möjligheter till studiebesök och andra former av kompetenshöjning och erfarenhetsutbyte mellan fiskare, organisationer och företag i olika regioner. Partnerskap ger möjligheter att driva på uppkomsten av nya innovationer och verksamhetsmodeller, hållbara lösningar och utveckling av produkter med framgång på marknaden.
Utveckling av samarbetsmodeller kring primärproduktion, förädling, marknadsföring och transporter ökar branschens bärkraft. Åtgärder för att höja kompetensen och yrkeskunskapen inom näringen samt implementera nya metoder och användning av ny teknik prioriteras. I utbildnings- och informationsprojekt ger det ofta tilläggsvärden att planera eller genomföra dessa i samarbete mellan flera aktionsgruppers områden, liksom projekt inom forskning och utveckling.
Genom internationellt samarbete kan även komplexa frågor lösas och ge avsevärt större effekt än om motsvarande åtgärder görs endast på lokal eller nationell nivå. Aktivt informationsutbyte och samverkan med andra fiskerigrupper, lokala och nationella organisationer samt samarbetsparter och nätverk i andra länder och på EU-nivå prioriteras inom programmet.
Fokus
- Byggande av lokala och interregionala nätverk och partnerskap på olika nivåer.
- Utveckling av samarbetsmodeller och delningsekonomi inom fiskegemenskaper och genom värdekedjan.
- Implementering av nya metoder och ny teknik som gynnar många parter.
- Kompetenshöjning, erfarenhetsutbyte och införskaffande av ny information inom fiskerikedjan och dess stödfunktioner.
Prioriterade åtgärder
- Projekt för utveckling av nätverk och samarbeten samt kompetenshöjning, erfarenhetsutbyte och inhämtande av ny information.
- Projekt för implementering av nya metoder och ny teknik eller för att skapa nya förvaltnings- och verksamhetsmodellen.
- Samarbetsprojekt samt FoU-projekt som ger ökad hävkraft åt sektorn genom externa finansieringskällor och -program.
- Övriga utvecklings-, investerings-, och utbildningsprojekt som svarar på tyngdpunktsområdets utvecklingsutmaningar.
Målgrupper
Primärproducenter, företag och aktörer inom fiskeribranschen, föreningar, företag, offentliga organisationer, aktörer inom utbildning, forskning och utveckling samt externa samarbetsparter och expertorganisationer
Globala mål för hållbar utveckling, agenda 2030
