En halvregnig sommarsöndag mitt i juli ordnade Oxkangarborna den årliga sommarfesten, som i år inte bara var en “vanlig” sommarfest, utan i år fick dom även mottaga utmärkelsen Årets by i Österbotten. Och trots att det i den lilla byn bor endast ca. 50 personer, räknade arrangörerna ändå med hela 150 personer på plats.
Med följande motivering utsågs Oxkangar till Årets by i Österbotten 2023:
I den naturfina skärgårdsbyn jobbar byborna för att både naturen och invånarna ska ha det så bra som möjligt. Bl.a. har anläggandet av projekt Oxkangar Fladans våtmark nyligen genomförts på ett område som är 9,7 ha stort, och som även beviljats ett 5 års skötselprogram. Målsättningen var muddring av Oxkangar Fladan, anläggande av en fisktrappa vid utloppet från Fladan samt byggande av en vandringsled runt området. För tillfället håller byborna på och bygger ett grilltak i anslutning till vandringsleden. Förutom detta har man vid byns bystuga även anlagt en lekpark med gungor, snurrställning, klätterställning och rutschbana samt att en lekstuga byggts i anslutning till lekparken. Och vid simstranden har simhytter och en flytbrygga med stege byggts.
Av byarådet ordnas nyårskaffe vid bystugan, sommardag, läsmöten, grillafton, påskbrasa samt talkotillfällen. Även andra olika evenemang ordnas kontinuerligt i byn. En av framtidsutsikterna i Oxkangar är bl.a. renovering av bystugan med målning av tak och fasad samt fönsterrenoveringar.
“Tänk att vi får bo på en sådan här plats”
Oxkangar är en liten by med stort självförtroende och framtidstro
I Oxkangar, Vörå, har mycket uppnåtts. Omklädningsrum och en pontonbrygga har byggts vid byns strand. Den gamla skolan har renoverats till en mötesplats, som ofta används flitigt inte bara av byarådet utan också av andra föreningar. Nära byagården finns en vandringsled, ett grillskydd på gården färdigställs snart och en nybyggd lekplats för barn finns redan. Lekplatsens specialitet är en lekstuga gjord av en gammal båt. Båten passar bra för byn som finns på en ö, havet är nära överallt.
Medlemmarna i byarådet listar de bästa sidorna med sin by: ett lugn, vacker natur och en viss frihet.
– Vi har vatten överallt och många har en egen strand. Att titta och lyssna på havet är lugnande och det är som medicin. Jag gör arbetsresor både till Kina och till huvudstadsregionen, och efter varje resa uppskattar jag lugnet vi har här, säger Bengt Sebbas tacksamt.
Byns prestation är häpnadsväckande när Sebbas berättar att endast 7 till 10 personer är aktiva. Antalet är inte så högt, men i förhållande till befolkningen i hela byn är det mycket. Byn har cirka 50 invånare, d.v.s. en femtedel av dem har varit involverade i verksamheten.
Och sedan kommer alla till den traditionella sommarfesten, inklusive sommarboende, som är lika många som invånarna. Många har sina rötter i byn och har kvar ett sommarställe, trots att de flyttat till Sverige, säger ordförande Per Söderblom.
Byn har också lockat nya invånare och återvändare. Pers dotter Johanna Lerstrand säger att hon var säker när hon var yngre att hon inte skulle stanna i byn, men återvände ändå. Pandemin fick Malena Stenkulls familj att flytta permanent till sin sommarstugeort i Oxkangar.
Vi bodde i Vasa, men vi längtade hit hela tiden. Distansarbetet möjliggjorde flytten. Tonårsbarnen tycker också om att bo här, att bo här är lättare än i staden. Då och då säger vi högt, tänk att vi får bo på en sådan här plats, säger Stenkull.
En av byns största och mest slitsamma uppgifter och ett exempel på styrkan i bybornas sammanhållning har varit upprustningen av en övervuxen gammal havsvik. Fladans strandområden har röjts och ett betesområde har anlagts. Syftet har varit att förbättra vattenkvaliteten, få mera fåglar och fiskar och göra området tillgängligt för rekreation.
Det finns knappt några tomma hus i byn. Det finns inte längre någon bybutik, men butiksbilen besöker byn och hjälp mot läshungern erbjuder biblioteksbussen.
Servicen är utmärkt, vi var en gång på skidsemester i Vuokatti och jag fick ett samtal från biblioteksbussen som påminde mig om att även om det är semestertid så kommer biblioteksbussen även då.
Samhället är litet, men nya invånare tas bra med i gemenskapen. Stenkull, som är sekreterare i byarådet, säger att de själva inte behövde vara aktiva för att lära känna byborna.
“Här är det tillåtet och naturligt att komma och besöka varandra och på det viset tryggt, att hjälp kan fås från vilken gård som helst om det behövs.
– Vi har en stark framtidstro här, vi pratar inte bara, vi genomför saker, sammanfattar Söderblom.
