Pensala ansökte år 2012 om Leader-stöd för att utveckla byn. Då stod Pensala inför stora utmaningar. Affären och banken hade försvunnit från byn, skolan hade lagts ner och befolkningens åldersstruktur var inte gynnsam.
Nu, 14 år senare, sitter en grupp föreningsaktiva i den tidigare skolbyggnaden, som i dag fungerar som byns aktivitetscenter. Nu finns det anledning att fira. Aktion Österbotten och Österbottens förbund har utsett Pensala till Årets by.
I den tidigare skolbyggnaden finns nu ett gym, tre hyreslägenheter och dessutom pågår en renovering. Skolan ägs av Pensala Byaforum rf. Ett generationsskifte har skett.
– Snart har nästan halva byn bytts ut, skrattar Ronny Nyman.
– Karar och kärlek har fört hit fler kvinnor, tillägger Madeleine Karf-Redlig.
Talkoanda som förenar
Madelene Häggblom är en av dem som flyttat till Pensala för kärlekens skull. Hon engagerade sig i Pensala UF:s verksamhet och är nu föreningens sekreterare.
– Här är det lätt att komma med i föreningsverksamheten och sammanhållningen är god.
I byn med cirka 300 invånare finns det över tio föreningar. Många av de aktiva byborna är engagerade i flera föreningar samtidigt.
– Föreningarna äger många fastigheter som hålls i skick genom talkoarbete. Redan som barn lär man sig att saker görs tillsammans genom gemensamma arbetsinsatser, säger Karf-Redlig.
– Jag har också vuxit upp med talkon, även om jag inte förstod när jag var liten att jag själv deltog i dem, skrattar Häggblom.
Nya krafter i byn
En speciell sak med byn är att Österby hör till Vörå medan resten av byn hör till Nykarleby.
– Barnen går i olika skolor beroende på var de bor, men vi träffas tillsammans på de evenemang som byns föreningar ordnar, berättar Häggblom.
När man frågar gruppen hur byns framtid ser ut är svaret tydligt: ljus. Framför allt därför att mer än en femtedel av invånarna är mellan 0 och 18 år.
– Det är fantastiskt att bli vald till Årets by, men det har inte kommit av sig självt. Byaråden har arbetat hårt i 30 års tid, påminner Kent Nygård. Även föreningarna har haft en viktig roll i byns utveckling under åren. De som sitter runt bordet sammanfattar att den starka gemenskapen mellan föreningar, privatpersoner och företag håller dem ganska långt.
– Vi är stolta över det vi gör och det vi själva tar hand om. Vi väntar inte på att någon annan ska göra saker åt oss. Sammanhållningen är god, vi kan be varandra om hjälp och alla känner alla. Om någon till exempel skulle köra ner i diket får man genast hjälp av en eller två grannar.
text och foto: kommunikationsplanerare Kirsi Tikkanen
