SEMINARIUM SERVICE I SAMVERKAN

av | aug 28, 2018 | AKTION R.F., BYAR, KAG, Okategoriserad

SEMINARIUM SERVICE I SAMVERKAN

Håkan Björk beskriver ämnet såhär inför seminariet.

COMMUNITY BUSINESS I NORDEN

NÄRINGSINRIKTAD BYAGEMENSKAP

Community Business/Gemenskapsföretag – en idé om hur man genom ett gemensamt företag kan göra något bra för byn.

Håkan Björk född i Gamlakarleby bosatt i Umeå har sedan slutet av 80-talet talet agerat språkrör, främjare och inspiratör för en ny affärsmodell. Ett nytt sätt att se på ekonomi och företagande. Hans definition av och vision om social business är synonymt med pionjären för social business, nobelpristagaren Muhammad Yunus definition

Modellen community business är hämtad från Skottland och har stått som förebild när modellen harmonierats till Nordiska förhållanden.

Han har varit med om att starta och driva ett flertal företag enligt principerna för Community Business (social business) i Västerbotten i syfte att utveckla en ny företagsmodell föra att skapa social och ekonomisk utveckling i lokalsamhället, bidra till det nordiska välfärdssamhällets förnyelse, lösa problem för utsatta regioner, lokalsamhället. Ambitionen är att förädla näringslivet i Norden.

Modellen har framför allt prövats i västerbottnisk landsbygd/glesbygd. Han har ansvarat för utvecklingen av Gemenskapsföretagen i Västerbotten och varit vd för CB Support Nordic AB som i sig själv är ett Community Business företag.

BAKGRUND

Den svenska och finlandssvenska landsbygden/glesbygden har länge utsatts för stora påfrestningar och står fortfarande inför stora utmaningar. Den förda politiken och globala utvecklingen har inte gynnat utvecklingen på landsbygden.

En intressant och spännande utveckling har dock pågått under många år genom det engagemang nedifrån (befolkningen/byborna) som mobiliserats för gemensamma sociala/samhälleliga mål. Den gemenskap som uppstått – det sociala kapital som byggts upp – för den egna bygden har utgjort och utgör en spjutspets in i framtiden. Denna rörelse har skapat en påtaglig social tillväxt och i viss mån ekonomisk men kan med all säkerhet också skapa en ökad inriktning mot ekonomisk, näringslivsinriktad utveckling.

Problemen är många därför är också möjligheterna många. I spåren av utflyttning och utarmning finns ett stort behov av samordning och kraftsamling för en företagsmässig utveckling där det sociala entreprenörskapet är ett nydanande alternativ.

I viktiga frågor för bygden skall de nya företagen ha styrkan att svara upp mot de lokala behoven och fylla funktioner som är hotade. De skall vara en kommersiell aktör som kan fatta snabba beslut baserad på marknadsutvecklingen, välfärdssituationen och effektiva i att omvandla behoven till affärsverksamheter.

I det forum som Gemenskapsföretaget utgör initieras samarbete och samordning för gemensamma strategier med offentlig, privat och den tredje sektor. Att åstadkomma samförstånd och gemensam handling för att säkra att det händer viktiga saker både på lång och kort sikt är Gemenskapsföretagets uppgift. Samarbetet kan till exempel leda till att byns Gemenskapsföretag övertar ägar- och driftsansvar för lämpliga delar av kommunala verksamheter som är angelägna men hotade. Men man kan också ta initiativet till att driva privat service som lokalsamhället har behov av.

Vad är Gemenskapsföretag

Gemenskapsföretag är ett allmännyttigt, affärsdrivande företag som främjar ett gemensamt intresse – byns sociala och ekonomiska utveckling.  Man strävar efter ekonomisk vinst. Vinsten återinvesteras för att maximera nyttan för byn.

Gemenskapsföretaget består av en ideell förening och ett aktiebolag. Den ideella föreningen är primärorganisation för Gemenskapsföretaget och utgör ett forum, en samlande kraft för en positiv utveckling. Föreningen är ensam ägare till ett eller flera företag som bedriver den affärsmässiga delen av Gemenskapsföretaget. Bolagen bedriver sin verksamhet under formell självständighet men under styrning och kontroll av föreningen.

Ett Community Business företag drivs av vinstmål som alla andra företag men företaget skiljer sig på några viktiga punkter från andra.

  • de har parallella och sammanlänkade sociala/samhälleliga och affärsmässiga mål.
  • de använder hela sin vinst till att maximera samhällsnyttan.
  • de redovisar sitt sociala resultat och sina samhällseffekter i ett socialt bokslut

 

Frågan är om Gemenskapsföretag är den rätta, bäst fungerande formen för det näringsinriktade steget i finlandssvensk landsbygdsutveckling när offentliga, privata och ideella verksamheter inte var för sig räcker till?

Categories

Archives

Tags