Pörtom folkdräkt och folkdräkten som fenomen – bortglömd eller trendig?
Vad vet vi om finlandssvenska folkdräkter egentligen? Jag kan tänka mig att många i min egen generation knappt har sett en folkdräkt. Själv betraktade jag länge folkdräkten som en samling konstiga klädesplagg som min farmor förvarade i sin garderob och som hon tog fram en eller högst två gånger för att visa oss. När jag började i skolan bar lärarna folkdräkt på skolavslutningarna, men den traditionen dog tråkigt nog ut efter några år. Och efter det ägnade jag inte en tanke åt folkdräkter, tills jag själv fick chansen att själv prova ett exemplar av Pörtom folkdräkt.
Dräkten som jag har på mig på bilderna i detta blogginlägg kom jag i kontakt med när jag för två år sedan arbetade som guide på Pörtom Hembygdsmuseum. Dräkten som ni ser på bilderna hade precis skänkts till museet av en dam från trakterna och utan att veta desto mera om folkdräkter, fick jag för mig att prova den. Det är egentligen först nu, i och med mitt uppdrag som byainfluencer, som jag har blivit intresserad att ta reda på mera om finlandssvenska folkdräkter i allmänhet och om Pörtoms egna folkdräkt i synnerhet.
”En folkdräkt är en traditionell klädsel som är knuten till en viss region” säger Wikipedia. Och ungefär så mycket visste jag fram till för några veckor sedan. Efter att ha talat med Inga-Lena, en Pörtombo som är mycket duktig på handarbete och som själv har sytt en hel del folkdräkter, blev jag mycket klokare.
Hon berättade att det finns två varianter av Pörtomdräkten, en äldre och en yngre. Och att dräkten som jag har på mig på bilderna är ett exemplar av den yngre dräkten. Den har uppkommit mellan 1850- och 1880-talet. Som ni kan se består den av en skjorta i vitt, en finrandig kjol med tyg i rött, gult, svart och grönt, ett rödbottnat livstycke med svarta detaljer, ett förkläde i samma färger som kjolen men med smalare ränder samt en axelduk. Egentligen har dräkten också en tillhörande röd öramössa i siden eller bomull samt en kjolsäck, vilket är en slags väska, som i många fall gjordes av lappar eller virkades av garn i flera olika färger. Jag fick även veta att för att vara helt korrekt klädd bör man också bära vita strumpor och svarta skor till folkdräkten.
Den äldre varianten härstammar från början av 1800-talet. I föreningen Brages bok om folkdräkter, den finlandssvenska dräktboken finns en bild av den äldre Pörtomdräkten, som är mycket mera klarröd i färgerna jämfört med den yngre dräkten.
Herrdräkten från tidigt 1800-tal har knäbyxor, medan långbyxor kom till i herrdräkten från och med 1870-talet. I övrigt består mansdräkten av svart rock och svarta byxor, skjorta, väst i rött, grönt och svart tyg samt skärmmössa med läderskärm.
Utöver den yngre och den äldre Pörtomdräkten finns också ytterligare en variant som använts i norra Pörtom, där jag själv här hemma. Inga-Lena förklarar att den dräkten är betydligt mörkare i färgerna, jämfört med de andra varianterna av Pörtomdräkten och att den använts i bydelar som Norrback och Svarvar i norra Pörtom.
Vidare får jag veta att föreningen Brage, som är verksam i Helsingfors, strävar efter att bevara den finlandssvenska kulturen och därmed även traditionen med folkdräkter. Föreningen driver bland annat en folkdräktsbyrå, säljer mönster och tidsenligt material till dräkterna. Bragre har även rekonstruerat finlandssvenska folkdräkter till alla kommuner. I Finlandssvenska dräktboken, nämns både den äldre och den yngre varianten av Pörtomdräkten. Dock förekommer endast den äldre dräkten på bild i boken. I en artikel som publicerades i tidningen Syd-Österbotten 28.12.2016 säger hävdar Eija Mendelin, som är folkdräktskonsult vid föreningen att de unga är intresserade av folkdräkter idag, men att intresset i övrigt har gått lite upp och ner under årens gång. Enligt mig gör föreningen Brage ett mycket fint jobb. Även om intresset för dräkterna har gått upp och ner genom åren är det bra att traditionen bevaras och inte dör ut helt. Folkdräkterna har varit och är fortfarande en stor del av den finlandssvenska kulturen. Därför är det viktigt att de inte glöms bort. Jag tror att om man vill förstå det samhälle som vi lever i idag, behöver man även veta lite om det förgångna och om hur folk levde förr. Bland annat hur folk klädde sig för lite mer än 100 år sedan.
Folkdräkten har länge använts som festklädsel. Som jag nämnde tidigare i inlägget bar flera av mina lågstadielärare folkdräkt på bland annat skolavslutningar. Inga-Lena berättar även att folkdräkt till och med anses vara en korrekt klädsel vid presidentens självständighetsmottagning.
Jag är väldigt glad åt att ha fått lära mig lite mera om folkdräkter. Om ni vill veta mera kan ni spana in Mari Varonens Instagramkonto @kansallispuvussa. Hon har över 200 välbehållna finlandssvenska folkdräkter och håller en utställning i Jyväskylä mellan 25.5 och 27.10 2019.
Text och bild: Sara Storbäck
