Stina Granskog-Välisalo driver tillsammans med sin pappa Stig Granskog företaget Rågårds Lax i Skaftung, Kristinestad. Vi besöker företaget en solig och blåsig höstdag för att diskutera fiskodlingen i Österbotten. Odlad fisk ses om en lösning till bristen på mat globalt och som ett stort tillväxtområde vad gäller bioekonomi, så hur ser då en Österbottnisk fiskodling ut idag? Finns det framtidstro i branschen?
Rågårds Lax grundades på 1970-talet då fiskodling blev populärt av bröderna Stig och Sten Granskog tillsammans med deras pappa. Idag sysselsätter företaget fem personer och extra personal tas in under högsäsong. Odlingstillståndet gäller för 110 000 ton fisk per år. Vid Rågårds Lax odlar man främst regnbågsforell men även en del sik. Fisken säljs både färsk och förädlad.
Odling av fisk i havet har förändrats sedan 1970-talet då de flesta fiskodlare inledde sin verksamhet. Jämfört med situationen idag hade odlingarna då en stor påverkan på miljön lokalt och näringsbelastningen var betydande. Idag är verksamheten vid fiskodlingarna mycket mer kontrollerad och antalet anläggningar är betydligt färre. Vid Rågårds Lax använder man sig av foder som görs av strömming och vassbuk i fiskmjölsfabriken i Kasnäs, och då tillsätts ingen näring till ekosystemet. Vid produktionen i Kasnäs tar man dessutom bort miljögifterna i processen så fiskarna får ett rent foder.
Då fiskarna sätts ut i kassarna väger de ca 50 g. Fiskarna matas dagligen från maj-oktober och slaktas då de väger 2-3 kg, vid 2-3 års ålder. Vintertid förvaras de växande fiskarna i kassar lite längre bort från anläggningen medan de som skall slaktas flyttas till en grävd bassäng. Den optimala vattentemperaturen är ca 13-17 grader, så för Rågårds Lax har det varit en bra sommar. En svalare vattentemperatur är dessutom bra med tanke på bakterier och parasiter eftersom behovet av medicinering då är betydligt mindre.
Enligt Stina är fiskodlingens framtid ljus. Det finns en stark köpkraft och en stor efterfrågan på inhemsk odlad fisk. Hon trivs med arbetet i företaget och säger att det bästa med jobbet är de varierande arbetsuppgifterna och att få vara mycket ute. Att gå in i familjeföretaget var ändå ingen självklarhet för Stina som efter studierna jobbade på bank. Beslutet mognade gradvis medan hon kombinerade jobbet på banken med att jobba vid fiskodlingen på sin fritid.
Det mest utmanande inom fiskodling är pappersarbete och sälskador. Även om en grynna i närheten av odlingen tydligt vittnar om skarv så är fågeln inte ett problem för fiskodlingar. Så länge det finns vildfisk i vattnet tror Stina att skarven låter fisken i kassarna vara ifred. Man kan också skydda fisken genom att sätta ett nät ovanför kassen. Pappersarbete och kontroller av olika slag kräver både tidsmässiga och ekonomiska resurser av fiskodlarna. Att tillstånden är korta är även problematiskt med tanke på nyttan och viljan av att investera. Sälen orsakar stora skador genom att flera individer samarbetar och jagar ihop fiskarna till ett ställe i kassen. Då fiskarna pressas ihop mot kassen kan en säl genom nätet bita hål i fisken och suga ut kött och rom.
Enligt Östersjöstrategin finns det ett klart behov av en bättre förvaltning för att utveckla ett ansvarsfullt och hållbart odlande av fisk i Östersjön. Hans-Olof Ståhlgren i Sverige har genom Jordbruksverket ett ansvar som policysamordnare för fiske och vattenbruk för området bioekonomi. Enligt Hans-Olof är det viktigt att hitta metoder för att odla fisk med minimal miljöpåverkan för att täcka behovet av mat globalt. I Östersjön behöver man särskilt beakta att odlingen har en så liten miljöbelastning som möjligt. Odling i landbaserade system och i havet med foder från lokal fisk är exempel på hur man kan producera lokal fisk på ett ansvarsfullt sätt.
